 |
|||||||||
    |
|||||||||
 |
Utskriftsformat Ändra textstorlek
|
||||||||
|
|
|
|
HomO har upphört som myndighet. Den 1 januari 2009 slogs myndigheten samman med DO, HO och JämO till Diskrimineringsombudsmannen, DO. Samtidigt ersattes de gamla lagarna med ny lagstiftning. En del material på denna webbplats kan därför vara inaktuellt.
Gå in på www.do.se om du vill veta mer.
2004-02-02 Var - dags - inflytande i förskola, skola och vuxenutbildning Utbildningsdepartementet Skolenheten 103 33 Stockholm Yttrande över departementspromemorian Var - dags - inflytande i förskola, skola och vuxenutbildning (Ds 2003:46) Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) har anmodats att yttra sig över departementspromemorian Var - dags - inflytande i förskola, skola och vuxenutbildning (Ds 2003:46) och får med anledning härav anföra följande. Med utgångspunkt i Ombudsmannens uppdrag och ansvarsområde begränsas yttrandet till att avse sådana aspekter på utbildningsväsendet som kan kopplas till sexuell läggning eller rätten till likabehandling. Inflytande, dess form och innehåll Arbetsgruppen konstaterar att utvärderingar visar att det för skolans olika aktörer inte är formerna för samråd och inflytande som är det centrala, utan innehållet. I arbetsgruppens egna överväganden och slutsatser finns dock mycket få problematiseringar kring det innehåll som inflytandet skall utövas på. Genom att inte i detalj reglera hur inflytandet skall utformas utan decentralisera dessa beslut kan man givetvis hoppas på att diskussionerna om formerna föregås av en innehållsdiskussion. Men det är inget självklart resultat. Det hade därför varit bra om skrivelsen givit fler riktlinjer med avseende på sambandet mellan innehåll och formerna för inflytande. Demokrati handlar till sitt innehåll om full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i livsvillkor. Det gäller också oavsett sexuell läggning. Skolan har idag ett stort och viktigt demokratiuppdrag. Detta hanteras ibland på så sätt att fokus riktas alltför mycket bara på demokrati som formellt statsskick. Resonemang kring demokratins innehåll ägnas ofta betydligt mindre utrymme. Homo- och bisexuella elevers lika värde och rättigheter respekteras inte alltid av dem som verkar i skolan. Genom att deras verklighet inte görs synlig och behandlas på ett tillfredsställande sätt, får de inte samma stöd i sin identitetsutveck- ling som heterosexuella barn och ungdomar. De får inte heller samma chans att utvecklas till hela, vuxna individer med samma möjligheter som sina heterosexuella klasskamrater. Barn och ungdomar kan kränkas även om de inte särbehandlas eller trakasseras genom en aktiv handling. Det kan lika gärna vara fråga om att tigas ihjäl; att omvärlden låtsas som om man inte funnes till eller tar för givet att man är heterosexuell och behandlar en därefter. Eller att homosexualitet omtalas som en lustifikation. Det faktum att homo- och bisexuella ungdomar i stor utsträckning lever i en miljö som förtiger dem - eller i vart fall inte bejakar dem som de är - kan liknas vid ett tystnadens tyranni. Homo- och bisexuella elevers inflytande, eller snarare brist på inflytande, kan också diskuteras i termer av makt, eller brist på makt, eller över- respektive underordning. Härskartekniker används i skolan även för att sätta den heterosexuella normen. Det behöver inte ske medvetet men likväl finns de där. Den som inte syns känner sig förminskad och betydelselös och har svårare att hävda sitt inflytande. Förlöjligandet av homosexualitet främst i de informella lärmiljöerna är ett annat exempel på maktutövning. Det finns också goda skäl att fundera kring vilket inflytande en homo- eller bisexuell elev har i den skola som inom ramen för historieundervisningen undanhåller information kring homosexuellas situation under förintelsen. Eller i den skola som aldrig tar upp samkönade berättelser när man inom ramen för svenskundervisningen t.ex. analyserar kärleksromaner. Ovanstående exempel på maktutövning får tjäna som illustration av att diskussioner om inflytandets innehåll är nödvändiga för att kunna åstadkomma en skola där alla elever har möjligheter att utöva ett reellt inflytande. För att komma dithän krävs att den som har makt över normen delar med sig av makten. Heterosexualiteten som norm i skolan måste därför finnas med i varje meningsfull diskussion om inflytandet. Skrivelsen pekar på behovet av ett ökat inflytande för elever genom medverkan i den formella demokratin, men homo- och bisexuella elever behöver också få göra sin röst hörd på annat sätt. Här är synliggörandet av homo- och bisexualitet en viktig del. I kapitel 6.4 om lokala styrelser redovisar arbetsgruppen erfarenheter av att föräldrastyrelser gått utanför det mandat styrelserna har givits för sitt inflytande, ett anmärkningsvärt resultat av de utvärderingar som gjorts och som också borde ha föranlett överväganden om hur man skall hantera denna form av missbruk av inflytandet. Några sådana överväganden återfinns dock inte i skrivelsen. Styrdokument En fungerande målstyrning förutsätter en väl fungerande uppföljning. Men även det omvända gäller, alltså att möjligheten att göra en bra uppföljning är beroende av en tydlig målstyrning. Här har HomO vid ett flertal tillfällen framfört att det i styrdokumenten på utbildningsväsendets område, på ett mycket tydligare sätt än vad som idag är fallet, måste framgå att rätten till icke-diskriminering på grund av sexuell läggning är en del av de mänskliga rättigheterna och att arbetet mot homofobi är en nödvändig del av skolans arbete med den s.k. värdegrunden. Dessa övergripande mål är inte förhandlingsbara oavsett val av former för elevers och föräldrars inflytande. De kvalitetsredovisningar som görs idag och de som föreslagits i betänkandet Skollag för kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121) är i detta avseende inte tillräckligt tydliga. En lägsta nivå för vad redovisningen skall innehålla när det gäller exempelvis kränkande behandling skulle underlätta Skolverkets inspektioner. Otydligheten i styrdokumenten kring att rätten till icke-diskriminering oavsett sexuell läggning är en del av de mänskliga rättigheterna och att arbetet mot homofobi är en del av skolans arbete med värdegrunden inger farhågor när det gäller sådana förslag som att införa elev- och föräldramajoritet i lokala styrelser. När det gäller skolans ledning och pedagogiska personal finns möjligheter att genom utbildning, konferenser, läsning av rapporter och så vidare säkerställa en hög medvetenhet om dessa frågor. På så sätt kan det också skapas förutsättningar för att de i sin profession också reflekterar över vad detta innebär rent konkret för utformningen av undervisningen och skolans psykosociala arbetsmiljö. Motsvarande möjligheter finns inte när det gäller vare sig föräldrar eller elever. Lokala styrelser Skrivelsen tar upp Maria Jarls beskrivning av hur de lokala styrelserna riskerar att urholka den representativa demokratin. Vidare redogörs för utvärderingsresultat som pekar på hur föräldrastyrelser gått utanför sitt mandat. Det framgår också att i många styrelser är ledamöterna inte valda att företräda föräldragruppen. Man har i stället bara tagit med de föräldrar som själva visat intresse av att delta. Sådana styrelsers representativitet kan därför starkt ifrågasättas. Resultatet av olika studier kring inflytande visar enligt arbetsgruppen också på att föräldrar och elever rent faktiskt är nöjda med samrådsnivån. De beskriver ofta arbetet med och ansvaret för det beslutande styrelsearbetet som alltför tungt. Bemötandet av den kritiken är förvånansvärt lamt från arbetsgruppens sida, med tanke på att motiven för barns, elevers och föräldrars inflytande har sin utgångspunkt i demokrati och mänskliga rättigheter. I skrivelsen saknas konkreta idéer om hur man kan motverka att röst- och resursstarka föräldrar tar över besluten från de av alla medborgare valda företrädarna. Detsamma gäller resonemang kring det faktum att rektor och folkvalda företrädare kan ställas till svars för beslut på ett sätt som det inte går att göra med elever och föräldrar i lokala styrelser. De fem statliga ombudsmännen har tillsammans med Arbetsmiljöverket riktat kritik mot skolans arbetsmiljö. HomO har inom ramen för myndighetens uppdrag uppmanat kommunalpolitiker och skolpersonal att skapa skolmiljöer som fungerar för alla, oavsett sexuell läggning. Denna kritik får förnyad relevans med tanke på de frågetecken som kan resas kring de lokala styrelsernas representativitet och skall ses i ljuset av de befogenheter de lokala styrelserna har när det gäller arbetsmiljön. Enligt 9 § punkterna 2 och 5 i förordningen (1996:605) om försöksverksamhet med lokala styrelser inom grundskolan och den obligatoriska särskolan, kan rektors ansvar för utformningen av skolans arbetsmiljö samt upprättandet, genomförandet, uppföljningen och utvärderingen av skolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling överlåtas på en lokal styrelse. Motsvarande bestämmelser för gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen finns i 9 § punkterna 2 och 4 i förordningen (1997:642) om försöksverksamhet med lokala styrelser inom gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Det rimliga i den ordningen om styrelserna har elev- eller föräldramajoritet kan ifrågasättas. Sammanfattningsvis kan alltså sägas att för att säkerställa ett reellt inflytande för homo- och bisexuella elever eller homo- och bisexuella föräldrar krävs mycket tydligare styrdokument och konkretiseringar kring inflytandets innehåll. Beslut i detta ärende har fattats av ombudsmannen Hans Ytterberg efter föredragning av utvecklingsdirektören Christine Gilljam. Hans Ytterberg Christine Gilljam (dnr 609-2003) |
|
|
|
|
|
HomO | Box 3327, 103 66 Stockholm | E-post: homo@homo.se | Telefon: 08 - 508 887 80 | Fax: 08 - 508 887 90 |
|||||||||
 |
 |
||||||||
