 |
|||||||||
    |
|||||||||
 |
Utskriftsformat Ändra textstorlek
|
||||||||
|
|
|
|
HomO har upphört som myndighet. Den 1 januari 2009 slogs myndigheten samman med DO, HO och JämO till Diskrimineringsombudsmannen, DO. Samtidigt ersattes de gamla lagarna med ny lagstiftning. En del material på denna webbplats kan därför vara inaktuellt.
Gå in på www.do.se om du vill veta mer.
2005-03-17 Slag i luften - En utredning om myndigheter, mansvåld och makt (SOU 2004:121) Näringsdepartementet 103 33STOCKHOLM Yttrande över betänkandet Slag i luften – En utredning om myndigheter, mansvåld och makt (SOU 2004:121) Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) har anmodats att yttra sig över betänkandet Slag i luften – En utredning om myndigheter, mansvåld och makt (SOU 2004:121) och får med anledning härav anföra följande. Utredningen menar att ett tydligt och konsekvent könsmaktsperspektiv är en förutsättning för att arbetet mot mäns våld mot kvinnor framöver ska kunna bli framgångsrikt. Enligt utredningen kan myndigheternas misslyckande härvidlag delvis förklaras av att de använt begrepp som osynliggjort denna könsmaktsordning, t.ex. ”våld i nära relationer”. Regeringens nationella råd för kvinnofrid är en av de aktörer som använt sig av det begreppet. Syftet har då varit att synliggöra och inkludera också våld i homosexuella parförhållanden. Trots att utredningen anför att det visserligen är angeläget att även denna typ av våld synliggörs tycks detta inte vara ett tillräckligt skäl för att avvika från en konsekvent användning av begreppet ”mäns våld mot kvinnor”. Utredningens uppfattning förfaller vara att också samkönat partnervåld och våld mot män är köns- och maktrelaterat våld, och att även detta våld bör förstås utifrån det sociala och kulturella sammanhang där det utövas och relateras till föreställningar om kön, sexualitet och makt i samhället. Även om det skulle förhålla sig på det viset får Ombudsmannen framhålla att en så ensidig användning av begreppen som den som präglar det här betänkandet snarare riskerar att befästa den heteronormativa maktstrukturen och osynliggöra allt våld med homofobisk anknytning, inklusive våld i homosexuella parförhållanden. Utredningens uppfattning om att tydlighet och synlighet är helt avgörande för ett framgångsrikt arbete mot mäns våld mot kvinnor gäller enligt Ombudsmannens mening i motsvarande mån också för varje framgångsrikt arbete mot våld med homofobisk anknytning och våld i samkönade relationer. Ett färskt exempel på detta är att Socialstyrelsen avslagit bidragsansökningar avseende sådant arbete med motiveringen att de medel som Socialstyrelsen förfogar över i detta sammanhang är öronmärkta för organisationer som arbetar med missbruksfrågor samt ”mäns våld mot kvinnor och barn”. Utredningens ensidiga användande av begreppet ”mäns våld mot kvinnor” riskerar inte bara att osynliggöra och exkludera vissa särskilt våldsutsatta grupper utan cementerar även uppfattningen om heterosexualiteten som norm. Utredningen kritiserar användningen av begreppet ”våld i nära relationer” med motiveringen att det begränsar det våld som kvinnor utsätts för till den privata arenan och separerar det från kvinnors utsatthet på offentliga arenor. När det handlar om våld som drabbar homo- och bisexuella gör sig emellertid utredningen själv skyldig till just en sådan begränsning. Även homo- och bisexuella utsätts för våld utanför hemmet. Säkerhetspolisen ger årligen ut en rapport om utvecklingen när det gäller s.k. hatbrott i Sverige. Enligt den senaste rapporten (Brottslighet kopplad till rikets inre säkerhet, Säkerhetspolisen, 2003) ökade de homofobiska hatbrotten mest av alla typer av hatbrott under år 2003. Sedan år 2000 har antalet anmälda homofobiska brott ökat med totalt 76 procent. Den vanligaste brottskategorin är olaga hot/ofredande, men på senare tid har även misshandelsbrotten ökat betydligt. HomO ställer sig sammanfattningsvis kritisk till utredningens ensidiga be-greppsanvändning som dels tycks utgå från att manligt kön i sig skulle vara en tillräcklig förklaring till förekomsten av våld i vårt samhälle, dels exkluderar och osynliggör det våld som homo- och bisexuella utsätts för, i hemmet såväl som i den offentliga sfären. Ombudsmannens uppfattning är att ett genomförande av utredningens förslag bör utformas så att också våld med homofobisk anknytning och våld i samkönade relationer synliggörs och tydligt inkluderas i de åtgärder som föreslås. ____________________ Beslut i detta ärende har fattats av ombudsmannen Hans Ytterberg efter föredragning av utvecklingsdirektören Marie Lindberg. Hans Ytterberg Marie Lindberg (dnr 29-2005) |
|
|
|
|
|
HomO | Box 3327, 103 66 Stockholm | E-post: homo@homo.se | Telefon: 08 - 508 887 80 | Fax: 08 - 508 887 90 |
|||||||||
 |
 |
||||||||
