             |
|||||||||
 |
Utskriftsformat Ändra textstorlek
|
||||||||
|
|
|
|
 När media skildrar hatbrott handlar det ofta om den homosexuelle mannen som slås ned utanför en gayklubb av ett gäng extremister. Forskningen visar dock en mer nyanserad bild. Hatbrotten består vanligen av hot, verbala trakasserier och förtal. Gärningsmännen har sällan uttalade politiska ståndpunkter. Angriparna finns i vardagen och allmän plats är en vanlig brottsplats, men det är också skolan, arbetsplatsen och hemmet, visar rapporterna "En studie av homofoba hatbrott i Sverige" av Eva Tiby, och "Hatbrott 2006" från Brottsförebyggande rådet, Brå. Under 2006 polisanmäldes 3 259 brott med hatbrottsmotiv. För att ett brott ska räknas som hatbrott ska förövaren tillhöra en definierad majoritetsgrupp och offret en definierad minoritetsgrupp. Homofobiska hatbrott utgör den näst största kategorin till antalet, visar Brå:s rapport "Hatbrott 2006", där samtliga polisanmälningar studerats. Den största kategorin är främlingsfientliga hatbrott. De fem vanligaste brottskategorierna är olaga hot/ofredande, våldsbrott, ärekränkning, hets mot folkgrupp och skadegörelse. De flesta misstänka förövare är män. Drygt 50 procent är 20 år eller yngre. Många hatbrott med homofobiska motiv sker också i skolan. År 2006 begicks nio procent av hatbrotten i skolan, enligt statistiken från Brå. Både elever och lärare utsätts för hatbrott. Det kan handla om allt från våld till skadegörelse men den vanligaste företeelsen är ofredande och olaga hot. Strukturer bakom hatbrott En mindre del av de homofobiska hatbrotten begås av anhängare till vit makt-ideologi. Den stora andelen brott sker i vardagen. Det betyder att det inte enkelt går att identifiera potentiella förövare. Det kan vara skoleleven som skriker ”jävla bög” eller gänget på gatan som trakasserar två kvinnor som går hand i hand. Frågan som forskare av olika slag brottas med är vad det är i vardagen som möjliggör hatbrott med homofobiska motiv. En kunskapsinventering – ”Det är inte vad extremisterna tycker utan vad den stora majoriteten gör” – pekar på flera samverkande faktorer som kan förklara bakgrunden till homofobi och i förlängningen hatbrott. Heteronormen beskrivs som en stark faktor, ibland talas till och med om heteronormativ brottslighet för att betona att det finns samhällstrukturer som bidrar till brotten. Föreställningar om könsidentitet bidrar också. Exempelvis genusforskningen pekar på ett förakt för det som bryter mot normer om kvinnlighet och manlighet. En annan faktor är den allmänna okunskapen om sexualitet och sexuell läggning. I forskarsamhället finns en tendens att se homofobi som en brist på kunskap i majoritetssamhället snarare än som ett uttryck för enskilda individers intolerans. |
|
|
|
|
|
HomO | Box 3327, 103 66 Stockholm | E-post: homo@homo.se | Telefon: 08 - 508 887 80 | Fax: 08 - 508 887 90 |
|||||||||
 |
 |
||||||||
