 |
|||||||||
    |
|||||||||
 |
Utskriftsformat Ändra textstorlek
|
||||||||
|
|
|
|
HomO har upphört som myndighet. Den 1 januari 2009 slogs myndigheten samman med DO, HO och JämO till Diskrimineringsombudsmannen, DO. Samtidigt ersattes de gamla lagarna med ny lagstiftning. En del material på denna webbplats kan därför vara inaktuellt.
Gå in på www.do.se om du vill veta mer.
2007-12-06Yttrande över betänkandet Tre nya skolmyndigheter (SOU 2007:79) Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) har förelagts att yttra sig över betänkandet Tre nya skolmyndigheter (SOU 2007:79) och får med anledning härav anföra följande. Ombudsmannen har utifrån sitt uppdrag och ansvarsområde i huvudsak inga invändningar mot de i betänkandet lämnade förslagen till organisation av förvaltningsmyndigheterna inom skolväsendet. Yttrandet begränsas till att avse principiella aspekter på tillsynsmyndigheter och de delar i utredningens förslag som har samband med arbetet kring rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Förordningstexten I förslagen till förordning med instruktion för Skolinspektionen, Skolverket och Myndigheten för specialpedagogik finns en likalydande skrivning om att ”integrera jämställdhetsaspekter, handikappolitiska aspekter och integrationspolitiska aspekter i verksamheten”. Denna skrivning ligger inte i linje med den utveckling som skett under de senaste åren när det gäller kraven på statliga myndigheters antidiskrimineringsansvar. Ytterst tar detta ansvar sitt avstamp i regeringsformens 1 kap. 2 § med dess krav på att det allmänna skall motverka diskriminering av människor bl.a. på grund av sexuell läggning. Förslaget till förordning med instruktion för de tre nya skolmyndigheterna måste på ett bättre sätt kon-kretisera regeringsformens krav på myndigheterna i det avseendet. Flera myndigheter, bl.a. Statens Skolverk, har fått regeringsuppdrag kring upprättandet av antidiskrimineringsstrategier. Upprättandet av dessa antidiskrimineringsstrategier är i enlighet med åtgärd 11 i En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 2006-2009 (regeringens skrivelse 2005/06:95). Dessa strategier skall inkludera alla i lag skyddade diskrimineringsgrunder. I handlingsplanen slås också fast att de mänskliga rättigheterna utgör en central del av skolans demokratiuppdrag och att detta skall förtydligas i läroplanerna. Rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning är inte skyddad bara i nationell svensk lagstiftning utan är också en del av det internationella systemet till skydd för de mänskliga rättigheterna. Med tanke på skolmyndigheternas centrala roll inom detta område bör förordningstexten kompletteras så att den rollen blir tydlig också i det här avseendet. Elevombudet för likabehandling I genomgången av Barn- och elevombudets (BEO) framtida placering beskriver utredaren en rad olika olägenheter med den nuvarande placeringenhos Statens skolverk. Särskilt pekas på överlappande tillsynsuppdrag, rollkonflikter vid skadeståndsanspråk, otydligheter med ”en myndighet i myndigheten” och risken för konflikt med Skolverkets egentliga uppdrag. Flera av dessa problem har tidigare beskrivits redan i förarbetena till lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (prop.2005/06:38), liksom i Skolansvarsutredningens betänkande. Av principiella skäl anser HomO att en nationell funktion som har till uppdrag att särskilt värna medborgarnas rättigheter skall vara så fristående som det är möjligt från andra myndigheter. Från rättssäkerhetssynpunkt är det viktigt att i det här fallet barn och elever och deras föräldrar kan känna sig trygga med att ett ärende inte riskerar att hamna mellan stolarna hos två myndighetsfunktioner. Rollkonflikter eller en otydlig rollfördelning får inte heller leda till att anmälningar inte ges en noggrann och effektiv behandling. Det kan därför inte heller vara acceptabelt att t.ex. en anmälan som gjorts till BEO inte får något svar från ombudet utan i stället från Statens skolverk. En nationell institution med uppgiften att tillvarata barns och elevers enskilda rätt och bistå dem vid en skadeståndstalan är ett organ för mänskliga rättigheter och skall som sådant vara så oberoende från alla andra myndighetsfunktioner som det är konstitutionellt möjligt. Idag är BEO å ena sidan beroende av Statens skolverk när det gäller exempelvis budget och personella resurser. Å andra sidan ska BEO ta emot klagomål och behandla ärenden där i vissa fall verket till och med kan komma att företräda den anmälda skolan. Den ordningen är inte rimlig och bör inte kvarstå i framtiden. I stället bör det framtida Elevombudet för likabehandling (EO) ha en självständig ställning som myndighet. Det synes enbart vara ekonomiska skäl som gjort att betänkandet inte innehåller något förslag om ett sådant självständigt elevombud för likabehandling. Ekonomiska argument måste emellertid enligt HomO:s mening vara underordnade behovet av att lösa de problem som utredaren själv tar upp och som så starkt talar för att låta EO utgöra en egen myndighet. En annan sak är att ett självständigt EO skulle kunna samlokaliseras med någon annan statlig myndighet och på så sätt begränsa sina administrativa kostnader och effektivisera samarbetet med andra aktörer inom samma ansvarsområde. I det sammanhanget bör övervägas om inte en bättre samlokalisering vore tillsammans med den nya sammanslagna diskrimineringsmyndigheten (de hittillsvarande ombudsmännen mot diskriminering). HomO har sedan tillkomsten 1999 på ett lyckosamt sätt varit samlokaliserad med Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO). Ett annat alternativ är att EO blir en del av den nya diskrimineringsmyndigheten. Visserligen omfattar EO:s uppdrag enbart en mindre del av den framtida diskrimineringsmyndighe-tens men så torde åtminstone inledningsvis också bli fallet med det område som rör åldersdiskriminering. Sammantaget har ombudsmännen mot diskriminering idag många anmälningar inom skolområdet samt en hel del gemensamma uppdrag kring utbildning och information vilket talar för att skolan kommer att utgöra ett stort och viktigt arbetsområde i den nya diskrimineringsmyndigheten. Här skulle även EO passa väl in, och det oavsett om det sker genom en integrering i den nya myndigheten eller som en självständig myndighet samlokaliserad med denna. Resurser Oavsett om utredarens förslag att EO framdeles skall vara en del av den nya Skolinspektionen genomförs eller om ombudet blir en självständig myndighet är de resurser som föreslås alldeles för små. Statens skolverk tillhandahåller idag kansliresurser för Skolväsendets överklagandenämnd och Barn- och elevombudet för likabehandling är inordnat i verket. Utredaren uppskattar att Skolinspektionens framtida värdskap för Skolväsendets överklagandenämnd och EO fordrar sex årsarbetskrafter. Dagens bemanning för dessa två verksamheter uppgår enligt betänkandet till åtta årsarbetskrafter. I förslaget föreslås inga förändringar av de båda verksamheternas nuvarande uppdrag eller arbetsuppgifter. Från lagens ikraftträdande till dags datum har BEO fått in 751 anmälningar om kränkande behandling. Med den mängden anmälningar blir det omöjligt för om-budet att garantera att ärendena ges en tillräckligt seriös, noggrann och samtidigt effektiv behandling. En sådan underfinansiering påverkar också möjligheterna till samverkan mellan EO och ombudsmännen mot diskriminering. Under de se-naste åren har BEO tillsammans med JämO, DO, HO och HomO bedrivit ett mycket efterfrågat och uppskattat utbildnings- och informationsarbete kring lagens innehåll, det förebyggande och främjande arbetet och framförallt lagens krav på likabehandlingsplaner. Från kommuner och skolor finns alltjämt ett starkt tryck på att en eller flera av ombudsmännen kommer ut till verksamheten tillsammans med BEO. För att det alls skall vara möjligt krävs naturligtvis att även EO ges mer rimliga resurser än vad som föreslås i betänkandet. Nationellt prioriterade insatser I förslaget till arbetsuppgifter för det nybildade Skolverket beskriver utredaren en inriktning mot färre insatser direkt riktade till ett urval av huvudmän och skolor. Skolverket skall istället ha en generellt stödjande och utvecklande verksamhet. Några områden som pekas ut som exempel är kvalitetsarbete och läs- och skrivutveckling. I detta sammanhang får HomO peka på behovet av ett nationellt uppdrag kring utvecklandet av likabehandlingsplaner och kring arbetet med att främja likabehandling och motverka trakasserier och annan kränkande behandling. Sedan den 1 april 2006 gäller lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Skolverkets inspektörer har i sina granskningar funnit att en stor andel av de likabehandlingsplaner som studerats inte uppfyller lagens krav. Ombudsmännen tillsammans med BEO har genomfört - i förhållande till behovet - begränsade informations- och utbildningsinsatser kring de nya krav som lagen ställer på skolornas förebyggande och främjande arbete. För att få ett större genomslag för lagstiftningen i praktiken krävs emellertid en nationell satsning. Ett sådant uppdrag bör genomföras i samverkan med ombudsmännen/den nya ombudsmannamyndigheten. _____________________ Beslut i detta ärende har fattats av ombudsmannen Hans Ytterberg efter föredragning av utvecklingsdirektören Christine Gilljam. Hans Ytterberg Christine Gilljam (dnr 680-2007) |
|
|
|
|
|
HomO | Box 3327, 103 66 Stockholm | E-post: homo@homo.se | Telefon: 08 - 508 887 80 | Fax: 08 - 508 887 90 |
|||||||||
 |
 |
||||||||