 |
|||||||||
    |
|||||||||
 |
Utskriftsformat Ändra textstorlek
|
||||||||
|
|
|
|
HomO har upphört som myndighet. Den 1 januari 2009 slogs myndigheten samman med DO, HO och JämO till Diskrimineringsombudsmannen, DO. Samtidigt ersattes de gamla lagarna med ny lagstiftning. En del material på denna webbplats kan därför vara inaktuellt.
Gå in på www.do.se om du vill veta mer.
2008-06-16Yttrande över betänkandet Framtidens polisutbildning (SOU 2008:39) Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) har förelagts att yttra sig över betänkandet Framtidens Polisutbildning (SOU 2008:39) och får med anledning härav anföra följande. Sammanfattning Det krävs både av dagens och framtidens polis kompetens om sexuell läggning, homofobi och hatbrott. HomO konstaterar att utredningen i det presenterade underlaget för en ny polisutbildning helt förbigår att behandla dessa områden. Detta är oacceptabelt. Övergripande synpunkter Av 1 kap. 2 § regeringsformen framgår att det allmänna skall verka för att alla människor skall kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det allmänna skall även motverka diskriminering av människor på grund av bl.a. sexuell läggning. Rättsväsendet, inklusive polisen, har genom riksdags- och regeringsbeslut om budgetpropositioner och regleringsbrev under senare år förelagts ett antal prioriteringar, uppdrag och återrapporteringskrav kopplade till området sexuell läggning. En av de viktigaste orsakerna till dessa krav har varit behovet av att utveckla polisens kunskaper, attityder och värderingar inom områdena kön, etnicitet och sexuell läggning. Enligt 29 kap. 2 § p. 7 brottsbalken skall domstolen vid straffmätningen såsom en försvårande omständighet beakta om ett motiv för ett brott har varit att kränka en person, en folkgrupp, eller annan sådan grupp av personer på grund av sexuell läggning. Sammanfattningsvis har alltså såväl riksdagen som regeringen återkommande och i olika former givit tydliga signaler om att rättsväsendet i större omfattning behöver uppmärksamma frågor om sexuell läggning. Mot denna bakgrund ser HomO det som oacceptabelt att utredningen i det presenterade underlaget för en ny polisutbildning helt förbigår att behandla områdena sexuell läggning, homofobi och hatbrott. Granskning av polisutbildningen Utredningen beskriver resultatet från tidigare utredningar och granskningar av polisutbildningen. Flertalet av dessa har redovisat kritik mot att olämpliga studenter antas till polisutbildningen. Polisutbildningsutredningen (2006) konstaterade att en sådan olämplighet kan bestå i felaktig inställning till andra människor eller att respekten för olikheter är låg eller bristfällig. I ”Grundutbildning av poliser – underlag för beslut om dimensionering och genomförande efter 2006” (2005) konstaterades att det rådde oklarhet beträffande lämplighetsbedömningen då någon gemensam policy i den frågan inte fanns framtagen. Där framgick också att skolorna ansåg att lämplighetsbedömningen bör göras av polismyndigheterna medan polismyndigheterna ansåg att bedömningen skulle göras av respektive skola. Den nu aktuella utredningens egen granskning bekräftar att lämplighetsbedömningen fortfarande är en stor fråga som är föremål för en ständigt pågående diskussion. Således har även vid den nu aktuella granskningen framkommit önskemål om klara riktlinjer för hur lämplighetsbedömningen ska gå till och påpekats vikten av att bedömningen görs på ett professionellt sätt. Detta till trots föreslår emellertid utredningen att den del av tillträdeskraven till polisutbildningen, som utgörs av tester med syfte att bedöma den sökandes lämplighet bör slopas. Förslaget grundas i att utredningen anser att de studerande kommer att bedömas fortlöpande under utbildningen, och i den mån de visar prov på attityder, moral och etiska värderingar som inte är förenliga med polisyrket så kommer de att underkännas på de kurser som behandlar sådana problem. Utredningen anger inte vilka attityder, vilken moral och vilka etiska värderingar som är eller inte är förenliga med polisyrket. Det framgår inte heller om de icke godtagbara attityderna och värderingarna ska vara gemensamma för hela polisutbildningen, eller om det faller på högskolan eller universitetet att avgöra vilka dessa bör vara. Inte heller problematiseras balansen mellan åsiktsfrihet och lämplighetsbedömning. En sådan problematisering bör bland annat inkludera en diskussion om att studenterna på polisutbildningen faktiskt befinner sig i en utbildningsprocess. I denna process förväntas de få vägledning i att reflektera och mogna i sina värderingar, med syfte att de ska anta ett för samhället rimligt förhållningssätt till frågor om attityder, moral och etiska värderingar. För HomO framstår det som mycket oklart om, och i så fall hur, de förändringar som utredningen föreslår kommer att bidra till en mer kvalitetssäkrad och professionell lämplighetsbedömning. HomO anser därför att frågan om lämplighetsbedömning behöver bli föremål för ytterligare överväganden. De teoretiska blocken i polisutbildningen Inom ramen för de i utredningen föreslagna teoriblocken ingår etiska frågor och bemötandefrågor, vilka ska integreras i de olika kursmomenten. Det framgår dock inte vem som skall ansvara för hur dessa frågor integreras när olika kursansvariga lärare är inblandade. Av det redovisade upplägget för utbildningen framgår att studenterna ska studera grunderna i kriminalpolitiken och brottsligheten utifrån såväl ett genus- som ett etnicitetsperspektiv. Därtill skall kurserna även behandla mänskliga relationer. HomO anser att de angivna perspektiven måste kompletteras. I polisutbildningen måste det ingå undervisning om mänskliga rättigheter. I detta sammanhang behöver studenterna erhålla kunskap om homo- och bisexuellas situation och brottslighet med homofobiska inslag. Utbildningen bör innehålla såväl grundläggande information som möjligheter till att bearbeta egna föreställningar och uppfattningar om homo- och bisexuella och sexuell läggning. Man behöver belysa homosexuellas rättigheter ur ett juridiskt perspektiv – inkluderat grundläggande mänskliga rättigheter, diskrimineringslagstiftning och familjerätt – kriminologi och viktimologi, liksom mer handfast polisiära ämnen som förhörsteknik och förundersökningsledning. En förutsättning för att polisstudenterna ska bibringas sådana kunskaper är att dessa utbildningsinslag görs obligatoriska. För att erhålla polisexamen måste det bli lika självklart att man har kompetens inom området mänskliga rättigheter som att man behärskar greppteknik och kan hantera tjänstevapen. Den verksamhetsförlagda utbildningen Utredningen föreslår att den nuvarande aspirantperioden ska ersättas av två perioder med verksamhetsförlagd utbildning. Dessa ska förläggas till polismyndigheterna, vilka därmed får möjlighet att bedöma hur studenterna fungerar i praktisk verksamhet. Utredningen framhåller att i den händelse studenten brister i fråga om attityd eller etiska värderingar, så kommer detta visa sig särskilt tydligt under denna verksamhetsförlagda utbildning. I sådana fall kan studenten underkännas. Emellertid klargörs inte om det är polismyndigheten eller utbildningsanordnaren som är ansvarig för att underkänna studenten på den verksamhetsförlagda delen av utbildningen, och inte heller här framgår det vilka värderingar som i så fall inte är godtagbara. Provanställningen Utredningen föreslår att den som ska anställas vid en polismyndighet ska erbjudas sex månaders provanställning. Detta menar utredningen ska ge polismyndigheterna större möjlighet att bedöma studentens lämplighet. HomO ifrågasätter om detta är en tillräcklig garanti för att olämpliga personer inte kommer att erbjudas tillsvidareanställning inom polisen. I utredningens delbetänkande, Framtidens polis (SOU 2007:39) står att läsa att flertalet tidigare utredningar visar att det finns ett strukturellt problem med bristande chefs- och ledarskap och bristande samsyn inom polisen. Härutöver är det ett faktum att det även inom poliskåren förekommer homofobi och oacceptabla förhållningssätt till homosexuella. Sådant har förekommit t.ex. i insändare från aktiva poliser i media. Invändningarna från polisens egna led mot sådant har väl inte saknats. Intressantare är dock en del kommentarer från chefer, som i dagstidningar låtit meddela att homofientliga åsikter hos enskilda poliser visserligen är tråkiga, men inte utgör något problem för polisväsendet som sådant. En sådan avsaknad av probleminsikt är i sig ett problem som kan påverka förmågan att kunna göra korrekta bedömningar av attityder och förhållningssätt under provanställningen. HomO menar sammanfattningsvis att lämplighetsbedömningen av studenternas attityder, moral och etiska värderingar måste problematiseras och tydliggöras ytterligare för att säkerställa att olämpliga studenter inte antas eller examineras från polisutbildningen och inte heller får anställning vid någon polismyndighet, samtidigt som grundläggande regelverk om yttrande- och tankefrihet inte träds för när. Internutbildning Mot bakgrund av vad som anförts under Provanställningen ovan får HomO framhålla att polismyndigheternas internutbildning utgör en central kanal för att höja kompetensen. Det blir i det sammanhanget viktigt att tillvarata och sprida erfarenheterna från det arbete som en del polismyndigheter redan gjort om sexuell läggning, HBT-frågor och hatbrott. Rekrytering Utredningen kommer till slutsatsen att skapandet av en poliskår som på ett bättre sätt än idag speglar befolkningen i fråga om kön och etnisk mångfald är en fråga både för arbetsgivaren och för utbildningssamordnaren. HomO delar den slutsatsen, men menar att det är nödvändigt att poliskåren även speglar befolkningen i fråga om sexuell läggning. Även om det inte är lämpligt att sätta upp några kvantitativa mål för detta, så ska en polismyndighet naturligtvis med hjälp av andra, kvalitativa, åtgärder söka säkerställa att polisen blir en arbetsplats med en öppen arbetsmiljö där anställda med en homo- eller bisexuell läggning kan förhålla sig lika naturligt till sin sexuella läggning som heterosexuella gör till sin. Någon insikt om vikten av detta återspeglas emellertid inte i betänkandet. När man i betänkandet behandlar jämställdhet, etnisk mångfald och glesbygdsproblematiken skriver man att det faktum att högskolor och universitet lyder under lagen om likabehandling av studenter i högskolan är positivt för utvecklingen av likabehandlingsarbetet inom polisutbildningen. Det framstår som oklart hur detta samband skulle göra någon skillnad. Det framgår inte heller hur utredningen kommit fram till slutsatsen att det förhållandet att polisutbildningen görs till en högskoleutbildning i sig skulle skapa incitament för en större jämställdhet och större etnisk mångfald inom polisen. Homofobi och hatbrott För att rättskedjan ska fungera och för att fler människor ska få ett ökat förtroende för samtliga myndigheter i rättskedjan, är det av central betydelse att beakta också homo- och bisexuellas situation och förekomsten av brott med homofobisk anknytning. I delbetänkandet beskriver utredningen att polismyndigheterna regelbundet genomför olika undersökningar och mätningar för att få veta mer om allmänhetens inställning till polisen. I dessa olika undersökningar vore det lämpligt att inkludera också frågor om sexuell läggning, homofobi och hatbrott. Andra undersökningar presenterar resultat utifrån faktorer som kön, ålder, svenskfödda och utlandsfödda, utbildningsbakgrund m.m. Även om det inte är lika lätt att genomföra sådana utvärderingar utifrån sexuell läggning, eftersom dessa oftast kräver en kvalitativ ansats, så vore det skäligt att göra också sådana studier i syfte att få en säkrare bild av den situation som homo- och bisexuella befinner sig i och hur den skiljer sig från heterosexuellas. _______________ Beslut i detta ärende har fattats av ombudsmannen Hans Ytterberg efter föredragning av utvecklingsdirektören Marie Stenman. I handläggningen av ärendet har också utvecklingsdirektören Christine Gilljam deltagit. Hans Ytterberg Marie Stenman (dnr: 318-2008) |
|
|
|
|
|
HomO | Box 3327, 103 66 Stockholm | E-post: homo@homo.se | Telefon: 08 - 508 887 80 | Fax: 08 - 508 887 90 |
|||||||||
 |
 |
||||||||