|
||
AdressHom0 Box 3327 103 66 Stockholm Tel 08-508 887 80 Fax 08-508 887 90 E-post homo@homo.se  Hans Ytterberg, HomO Fotograf P Knutson |
|
2005-08-11 Förstärkning och förenkling, ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen (Ds 2005:15) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över departementspromemorian Förstärkning och förenkling, ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen (Ds 2005:15) Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) har anmodats att yttra sig över departementspromemorian Förstärkning och förenkling, ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen (Ds 2005:15) och får med anledning härav anföra följande. Ändringar i lagen (1982:80) om anställningsskydd Ombudsmannen har utifrån sitt uppdrag och ansvarsområde inga synpunkter på de föreslagna ändringarna. Ändringar i föräldraledighetslagen (1995:584) Ombudsmannen delar författarnas uppfattning att det bör införas ett utvidgat skydd för föräldralediga. Myndigheten anser dock att detta skydd, både till form och till innehåll, bör utformas på samma sätt som det skydd mot diskriminering inom arbetslivet på grund av kön, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning som redan finns idag. Några bärande argument mot en sådan lösning har inte anförts. Att då, som författarna föreslår, använda sig av nästan, men inte riktigt, samma lagtekniska lösning riskerar att skapa förvirring och tillämpningsproblem. Som exempel på det som kan uppfattas som förvirrande kan tas promemorians resonemang kring jämförbar situation och jämförelsepersoner. På s. 93 framförs som ett argument för att inte använda sig av formen av ett diskrimineringsförbud, att personer som är föräldralediga inte kan anses vara i en jämförbar situation med personer som inte är det. På s. 99 förs sedan likväl ett resonemang kring just en sådan jämförelse där utredningen skriver bland annat följande. ”I själva ordet missgynnade bör istället ligga att det sätt som den föräldralediga arbetstagaren behandlats på i första hand jämförs med hur han eller hon hade behandlats om frågan om föräldraledighet inte varit aktuell. Ett annat sätt att konstatera missgynnade är att behandlingen jämförs med hur någon annan arbetstagare som inte är eller har varit ledig behandlas.” Det är enligt Ombudsmannens mening precis det som avses med jämförbar situation i diskrimineringssammanhang, alltså att man bortsett från diskrimineringsgrunden befinner sig i en jämförbar situation. Som HomO uppfattar det kommer alltså samma prövningar som när det gäller diskriminering att behöva göras och det verkar då olämpligt att inte fullt ut använda sig av samma begrepp. HomO konstaterar vidare att författarna själva skriver att en utgångspunkt för dess förslag är att skyddet skall vara i princip likvärdigt för gravida och dem som har rätt till föräldraledighet. HomO delar den uppfattningen, särskilt som det i många fall nog kan vara svårt att säga om ett missgynnande berott på en graviditet eller en förväntad föräldraledighet. Ett missgynnande på grund av förväntad eller faktiskt uttagen föräldraledighet kan också, om den missgynnade är en kvinna, komma att bli bedömd som indirekt diskriminering enligt jämställdhetslagen. Även dessa omständigheter talar emot separata lagtekniska lösningar. Med promemorians förslag uppstår vidare faktiska skillnader mellan de sanktioner som kan bli aktuella vid otillåten särbehandling av föräldralediga jämfört med samma behandling av gravida kvinnor (som alltså faller under skyddet mot könsdiskriminering i jämställdhetslagen). I det förstnämnda fallet skulle det enligt förslaget i promemorian kunna utgå både allmänt och ekonomiskt skadestånd vid all typ av otillåten särbehandling, medan det enligt jämställdhetslagen bara kan utgå ekonomiskt skadestånd vid brott mot vissa diskrimineringsförbud. Enligt jämställdhetslagen kan vidare diskriminerande bestämmelser i avtal förklaras ogiltiga, vilket inte skulle bli fallet enligt föräldraledighetslagen (se 22 § föräldraledighetslagen jämförd med 24-25 §§ jämställdhetslagen). Det kan ifrågasättas om dessa skillnader varit avsedda och vad i så fall skälet till detta är. Det kan också konstateras att författarna inte föreslår att Jämställdhetsombudsmannen (JämO) skall få tillsyn över efterlevnaden av det förstärkta skyddet för föräldralediga, vilket däremot föreslogs när frågan tidigare diskuterades i promemorian Hållfast arbetsrätt – för ett föränderligt arbetsliv (Ds 2002:56). Även här skulle alltså uppstå skillnader i skyddet för föräldralediga jämfört med gravida kvinnor. Något resonemang kring den skillnaden förs emellertid inte i promemorian. Även i den frågan är det därför oklart vilka överväganden som ligger bakom förslaget. Enligt inhämtade synpunkter anser JämO sig böra ha en tillsynsroll även när det gäller föräldraledighetslagen och HomO biträder den uppfattningen. Avslutningsvis får HomO väcka frågan om det inte vore bättre att utvidga Jämställdhetslagens förbud mot diskriminering till att omfatta också sådan missgynnande behandling som har samband med föräldraskap. På det viset kunde möjligen den i promemorian föreslagna undantagsregeln för sådan särbehandling som är en nödvändig följd av ledigheten undvikas. Med en regel som skyddar kopplingen till föräldraskap i stället för föräldraledighet kommer sådant som är en naturlig följd av ledigheten (utebliven lön eller i vissa fall utebliven visstidsanställning) inte omfattas av lagens skydd, lika lite som ledighet som beror på andra saker än föräldraskap. _____________ Beslut i detta ärende har fattats av ombudsmannen Hans Ytterberg efter föredragning av juristen Cecilia Landolf. Hans Ytterberg (dnr 397-2005)
|