|
||
AdressHom0 Box 3327 103 66 Stockholm Tel 08-508 887 80 Fax 08-508 887 90 E-post homo@homo.se |
|
2007-08-31 Yttrande över betänkandet Föräldraskap vid assisterad befruktning (SOU 2007:3) Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) har anmodats att yttra sig över betänkandet Föräldraskap vid assisterad befruktning (SOU 2007:3). Ombudsmannen får med anledning härav redovisa följande synpunkter. Allmänt En grundläggande utgångspunkt vid överväganden kring föräldrabalkens (FB) regelverk måste vara att hänsynen till barnets bästa kräver att bestämmelserna om vem som skall vara ett barns rättsliga förälder eller föräldrar skall vara tydliga. Föräldraskapet bör vidare så långt som möjligt stå klart redan vid barnets födelse. Denna fråga har i svensk rättstradition inte ansetts kunna överlåtas till parternas ”fria val” eller dispositionsrätt, och enligt Ombudsmannens mening saknas skäl att frångå denna princip när det gäller fastställande av föräldraskap vid assisterad befruktning. Som framhållits i betänkandet är en annan viktig utgångspunkt som syftar till att värna barnets intresse att så långt som möjligt säkerställa att barnet får två rättsliga föräldrar som ger barnet trygghet ekonomiskt, socialt och rättsligt. Vid ställningstagandet till frågan huruvida den i 1 kap. FB nu förekommande särbehandlingen av barn till samkönade par när det gäller föräldraskap vid assisterad befruktning bör upprätthållas, skall vidare beaktas att principen om icke-diskriminering utgör en grundläggande del av skyddet för de mänskliga rättigheterna. Den innebär såvitt nu är aktuellt att olika behandling i rättsligt hänseende av barn till samkönade och olikkönade par endast får förekomma om det finns starka och objektivt godtagbara skäl för det. Föräldraskapet vid assisterad befruktning för samkönade par Det rättsliga föräldraskapet för barn som tillkommit genom assisterad befruktning för heterosexuella par utgår alltid från parets beslut att få barn tillsammans på detta sätt. Det juridiska faderskapet för moderns make eller sambo kan således inte angripas rättsligt på någon annan grund än att det funnits brister i hans samtycke till befruktningen eller att det kan ifrågasättas om barnet verkligen tillkommit genom en sådan assisterad befruktning. Detta är innebörden av bestämmelserna i 1 kap. 6 och 8 §§ FB; angående den lagtekniska utformningens svårtillgänglighet, se vidare nedan. För gifta par tar lagstiftningen dessutom även formellt sin utgångspunkt i att några sådana brister i de allra flesta fall inte finns, varför någon bekräftelse av faderskapet inte krävs (faderskapspresumtionen enligt 1 kap. 1 § FB). När det gäller barn till samkönade par som tillkommit genom assisterad befruktning gäller emellertid inte dessa regler fullt ut. Detta förhållande medför, som redovisas i betänkandet, ett antal negativa konsekvenser för dessa barn. Några objektivt godtagbara skäl som skulle kunna rättfärdiga att den nu gällande särbehandlingen av dessa barn får fortgå föreligger enligt Ombudsmannens mening inte. Det bör i denna del särskilt framhållas att någon motsättning mellan grundlagens krav på likabehandling oavsett också sexuell läggning och t.ex. principen om barnets bästa alltså inte finns. Tvärtom står det enligt Ombudsmannens uppfatt-ning klart att sistnämnda princip bäst tillgodoses genom betänkandets förslag att föräldraskapet vid assisterad befruktning med donerade ägg och spermier skall regleras på samma sätt för samkönade och för olikkönade par. Ombudsmannen instämmer i denna del de överväganden och bedömningar som redovisas i betänkandet. En mera fullständig redovisning av HomO:s bedömning i denna del återfinns i Ombudsmannens tidigare yttrande över samma frågor 2004-06-22, dnr 275/04. Ombudsmannen tillstyrker mot denna bakgrund det i betänkandet redovisade förslaget att bestämmelserna om föräldraskap för en kvinna skall ändras så att de även omfattar assisterad befruktning som sker utanför tillämpningsområdet av 6 och 7 kap. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m., liksom att det i 1 kap. föräldrabalken skall införas en bestämmelse om föräldraskapspresumtion motsvarande den nuvarande faderskapspresumtionen. Den lagtekniska lösningen Som konstateras i betänkandet är reglerna i 1 kap. föräldrabalken idag komplicerade och svårtillgängliga. Det kan enligt Ombudsmannens mening därför finnas skäl som talar för att, så som utredningen förordat, inom ramen för det nu aktuella lagstiftningsärendet genomföra mer omfattande förändringar i lagtextens utformning i syfte att göra denna mera lättförståelig. Enligt Ombudsmannens uppfattning kan det i betänkandet redovisade författningsförslaget emellertid inte betraktas som invändningsfritt. Utöver det förhål-landet att inte heller detta förslag framstår som särskilt lättbegripligt, kan t.ex. nämnas att bestämmelserna om förutsättningarna för hävande av faderskaps- respektive föräldraskapspresumtionen (2 resp. 3 §§) i samband med assisterad befruktning givits helt olika lagteknisk konstruktion. Medan bestämmelsen i 2 § utformats som ett förbud mot bifall till en talan om att mannen i ett äktenskap inte är far till barnet, uppställs i 3 § istället de förutsättningar under vilka rätten skall bifalla en motsvarande talan från en kvinna som är partner till barnets mor. Då de materiella förutsättningarna för ett bifall till en sådan talan, som redan inledningsvis redovisats, torde vara desamma (dvs. antingen att erforderligt samtycke inte förelegat eller att det inte är sannolikt att barnet kommit till genom den aktuella assisterade befruktningen) förefaller det önskvärt att de båda bestämmelserna ges en enhetlig konstruktion i denna del. Ombudsmannen ifrågasätter vidare om de aktuella lagrummens 2 och 3 stycken givits en adekvat utformning. Dessa stycken anger enligt sin lydelse att det förhållandet att mannen i äktenskapet respektive moderns partner samtyckt till att en insemination eller befruktning utanför kroppen har skett i sig medför att faderskaps- respektive föräldraskapspresumtionen över huvud taget inte skall kunna hävas genom makens/partners godkännande av en (annan) mans bekräftelse av faderskapet. Enligt Ombudsmannens mening torde det emellertid härutöver krävas att det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet kommit till genom den aktuella inseminationen/befruktningen utanför moderns kropp. För det fall det inte anses lämpligt att genomföra någon mer genomgripande förändring av strukturen i 1 kap. FB kan vidare ifrågasättas om den i betänkandet redovisade alternativa lagtexten utgör det mest ändamålsenliga sättet att genomföra utredningens förslag. Enligt Ombudsmannens mening bör det i denna del övervägas att åstadkomma den åsyftade regleringen genom en helt kortfattad bestämmelse om att vad som i föräldrabalken sägs om faderskap till barn för moderns make eller sambo i samband med insemination eller en befruktning utanför kroppen skall tillämpas på motsvarande sätt då modern är registrerad partner eller sambo med en kvinna. En sådan lösning skulle, utöver sin enkelhet, ha fördelen att det på ett mycket åskådligt sätt tydliggörs att föräldraskapet vid assisterad befruktning regleras på samma sätt för samkönade och för olikkönade par. Det är vidare den lösning som har valts i flera länder som har en lagstiftning av det nu aktuella slaget. Det kan i det sammanhanget noteras att betänkandet under rubriken Utländska förhållanden inte innehåller någon redovisning av regleringen i dessa länder utan endast beträffande de nordiska länderna och Storbritannien. Sådana regler finns emellertid i vart fall i delstaten Vermont i USA, i provinsen Québec i Kanada, i delstaten Western Australia i Australien samt i Sydafrika. Ombudsmannen berörde innehållet i dessa rättsordningar i sitt ovan nämnda remissyttrande från år 2004. Sammanfattningsvis får Ombudsmannen i denna del förorda att den närmare utformningen av nu aktuella lagstiftningen görs till föremål för fortsatta överväganden inom Justitiedepartementet. _______________ Beslut i detta ärende har fattats av ombudsmannen Hans Ytterberg efter föredragning av juristen Mattias Falk. Hans Ytterberg Mattias Falk (Dnr 311-2007)
|